Frågor och svar om pågående dödligt våld

När Tomas Koppelman Hellgren gästade vårt webbinarium om pågående dödligt våld (PDV) kom det in fler frågor än vi hann besvara. Vi samlade ihop frågorna och bad Tomas svara på dem. Hur ska man egentligen tänka kring säkerheten på ett skoldisco? Och vad gäller om du använder våld mot en gärningsperson? Läs Tomas svar nedan.

I intervjun (Tesus nyhetsbrev) tar du upp behovet av samverkan inom områden eller lokaler, där det finns flera olika intressenter. Hur kan man arbeta för att skapa en sådan struktur för samverkan mellan helt separata aktörer som delar lokaler eller områden - och hur kan en intressent påverka medvetenheten för andra, mindre insatta aktörer?

Vikten av att alla som delar en lokal eller fastighet har samma lägesbild och att alla får information om något allvarligt, som en PDV-händelse, inträffar är central. Alla kommer på ett eller annat sätt att påverkas och dras in i händelsen, och därför måste alla få möjlighet att agera utifrån den aktuella hotbilden. Fly – göm dig – larma gäller för alla i fastigheten, oavsett vilken lokal man hyr eller vilken verksamhet man bedriver. Ett kriskommunikationsverktyg kan vara en viktig del i att snabbt kunna larma och informera varandra om något händer.

Du tar upp vikten av individens medvetenhet över tid: Hur kan man arbeta för att verkligen stärka den enskilde medarbetarens inställning och medvetenhet över tid, så att vi inte bara har uppvaknanden efter en Risbergska, eller Fagersta - utan är sunt vaksamma för att UNDVIKA nästa exempel? 

När det gäller medvetenhet och beredskap är det något man behöver arbeta med över lång tid. När jag arbetade inom polisen tog det upp mot tio år att förändra vårt mindset från att vara avvaktande till att agera mer offensivt vid PDV-händelser. Det tar alltså tid att förändra förhållningssätt och beteenden, men genom att arbeta systematiskt och lägga mycket fokus på mental träning och kunskap kan man successivt bygga upp en starkare beredskap.

Hur ser det ut juridiskt om man använder våld mot gärningsmannen. Om en person kommer in i skola med ett gevär och skriker: "Idag ska alla dö." Om jag då slår personen i huvudet med en hammare, blir jag fälld då?

Eller om en person kommer in med pistol och jag frågar vad han vill. Han springer iväg och det blir en brottningsmatch där pistolmannen gör illa sig. Blir jag fälld då för misshandel? Glömde tillägga efter brottningsmatchen så visar det sig att det var en softairgun som såg precis ut som en Glock. Ändrar det rättsläget?

Lagstiftningen ger rätt till nödvärn vid nära förestående eller pågående allvarliga angrepp. I en sådan situation har man alltså, rent juridiskt, rätt att ingripa. Våldet måste dock vara proportionerligt. Om man själv eller någon annan utsätts för ett dödligt våld har man rätt att försvara sig, även med motsvarande allvarligt våld. Rent juridiskt bör man då kunna gå fri från ansvar.

I det andra fallet kan det bli fråga om ett så kallat envarsgripande. Alla har rätt att gripa en person som begår ett brott där fängelse ingår i straffskalan. I det här fallet skulle det exempelvis kunna röra sig om förberedelse till mord, vilket är ett brott som kan ge fängelse.

Jag vill dock poängtera att man alltid ska vara mycket försiktig med att försöka brottas med en person som man uppfattar som pistolbeväpnad. Vi har flera fall där sådana ingripanden tyvärr har fått mycket allvarliga konsekvenser.

Tänk också på ert duellvärde. Att det i efterhand visar sig att vapnet var en softairgun och såg ut precis som en Glock förändrar inte nödvändigtvis möjligheten att ingripa. Det är den situation och det upplevda nödvärnet på plats som har betydelse för bedömningen.

Skiljer det sig hur polisen har tränat att agera på PDV i de nordiska länderna? 

Alla de nordiska länderna tränar och utbildar sig på ungefär samma sätt när det gäller PDV. Vi har samverkat med samtliga nordiska huvudstäder vid ett flertal övningar och ser många likheter, både i arbetssätt och mindset.

Norge skiljer sig något från de övriga länderna eftersom den norska polisen som grundregel inte är beväpnad i tjänsten. Det innebär att responstiden i vissa situationer kan bli längre.

Vid särskilda tillställningar i en skola, t.ex. ett mellanstadiedisco, där merparten av de vuxna som kommer att närvara är föräldrar som inte fått den PDV-utbildning som skolpersonalen fått, finns det något man kan göra för att öka säkerheten vid ett sådant tillfälle? Bör de föräldrar som ska närvara få någon form av information? Känns som ett sådant tillfälle då något skulle kunna hända, väldigt många barn på plats, sämre koll då det inte är så mycket rutinerad skolpersonal på plats osv. Bör man se till att ha vakter i viss utsträckning (utan att skapa oro hos barnen osv)? 

Just den här typen av arrangemang kan innebära särskilda utmaningar, eftersom många ungdomar samlas på samma plats och en stor del av de vuxna som närvarar kanske inte har samma utbildning och erfarenhet som skolpersonalen. Det kan därför vara klokt att tänka igenom säkerheten lite extra inför sådana tillställningar.

En aspekt att vara uppmärksam på är att en person som redan känner sig utanför, inte blir bjuden eller saknar någon att umgås med kan uppleva situationen som särskilt påfrestande. Om personen dessutom redan mår psykiskt dåligt kan känslan av utanförskap i vissa fall bidra till att en sådan tillställning upplevs som ett tillfälle att agera mot skolan, systemet eller andra elever. Det är en möjlig riskfaktor som kan vara värd att ha i åtanke, utan att det innebär att personer som känner sig utanför i sig utgör ett hot.

Inför den här typen av arrangemang är det viktigt att vara tillräckligt många vuxna på plats och att på förhand fördela olika arbetsuppgifter och ansvarsområden. Det är också bra att gå igenom lokalerna tillsammans och fundera på hur man kan agera om något händer: Var kan jag söka skydd? Var finns det möjlighet att låsa om sig? Vilka vägar kan jag använda för att lämna lokalen?

En viktig funktion är huvudentrén. Några vuxna bör finnas där för att hälsa alla välkomna och ha uppsikt över vilka som kommer in. När alla deltagare har kommit kan man se till att dörren hålls låst. På så sätt ökar möjligheten att tidigt upptäcka om någon som försöker komma in verkar avvikande eller befinner sig i ett mycket upprört tillstånd.

Det kan också vara klokt att ge de föräldrar som ska närvara en kort information om hur de ska agera vid en allvarlig händelse. Det behöver inte skapa oro, utan kan handla om några enkla principer: att vara uppmärksam, veta var man kan söka skydd och känna till hur man larmar.

Vad rekommenderar du när det kommer till glasbeklädda väggar eller dörrar. Bör samtligt glas vara vandal- eller inbrottsklassade, exempelvis P4A eller P6B glas? 

Nej, det behöver inte vara säkerhetsklassat glas överallt. Det blir ofta väldigt dyrt och är inte alltid den bästa lösningen.

Viktigare är att dörrar och andra glaspartier har rullgardiner eller motsvarande avskärmning. På så sätt kan man förhindra att en gärningsperson kan se in i lokalen, samtidigt som personer på insidan vid behov kan se ut. Det kan vara en enkel och kostnadseffektiv åtgärd som bidrar till att minska insynen och öka säkerheten.

Vi upplever att LSO går emot att sätta lås på dörrar på framförallt förskolor, men även på grundskolor då det ofta är utrymningsvägar som används vid dessa tillfällen. Hur tänker ni kring att arbeta med den lagstiftningen kopplat mot förebyggande insatser mot t.ex. PDV?

När det gäller PDV handlar det ytterst om att rädda liv, och i en pågående allvarlig våldssituation behöver livräddning därför prioriteras. Det innebär dock inte att man ska blockera branddörrar eller andra utrymningsvägar.

Jag ser däremot inga problem med att komplettera med lås på vissa dörrar, så att man åtminstone har en eller två möjligheter att låsa in sig på en avdelning om en PDV-situation skulle uppstå. Det behöver alltså inte innebära att man blockerar utrymningsvägar eller sätter säkerhetssystem ur funktion, utan att man planerar lokalerna så att det finns möjlighet att söka skydd.

Det viktiga är att hitta en lösning där brandskydd och utrymningsmöjligheter fortfarande fungerar, samtidigt som man tar hänsyn till behovet av att kunna skydda sig vid en pågående våldshändelse. Vid en PDV-händelse är det ytterst liv som ska räddas.