Hot och våld i vården – skapa en trygg arbetsmiljö inom vård och omsorg
Hot och våld drabbar vårdpersonal i alla typer av verksamheter – från akutsjukvård och psykiatri till äldreomsorg – med både fysiska, psykiska och ekonomiska konsekvenser.
Systematiskt förebyggande arbete och tydliga rutiner är avgörande för att minska riskerna, stärka tryggheten och undvika höga kostnader för sjukfrånvaro.
Statistik: utsatthet i vården
En sammanställning av aktuell forskning och myndighetsstatistik visar att hot och våld både är ett utbrett och allvarligt problem inom vårdsektorn.
Tillsammans visar dessa siffror på behovet av systematiskt förebyggande arbete, tydliga rapporteringsvägar och stödinsatser för personalen.
En Novus-undersökning beställd av Vårdförbundet visar att 43% av medlemmarna utsattes för hot och
22% för fysiskt våld under 2022
Källa: vardforbundet.se.
Enligt Afa Försäkring inträffade nära 1 700 allvarliga incidenter med hot och våld i kommuner och regioner mellan 2019 och 2023, vilket motsvarar 12% av samtliga allvarliga arbetsolyckor inom sektorn under perioden. Av dessa drabbades kvinnor i 13% av fallen och
män i 9%.
Källa: vardforbundet.se.
Arbetsmiljöverkets statistik visar att antalet anmälda arbetsolyckor orsakade av hot och våld som lett till sjukfrånvaro har ökat stadigt sedan 2018
Källa: Riksrevisionen
Varför är vården extra utsatt?
Hot och våld i vården har ofta sin grund i en kombination av patientrelaterade, arbetsmiljömässiga och organisatoriska faktorer. Tillsammans skapar dessa en ökad risk jämfört med många andra yrkessektorer.
Patientrelaterade riskfaktorer
Många patienter är drabbade av smärta, ångest, demens eller psykisk ohälsa, vilket kan leda till impulsivt eller aggressivt beteende. Dessutom kan berusning eller drogpåverkan öka risken för våldsamma handlingar.Arbetsbelastning och underbemanning
Vårdpersonal arbetar ofta i högt tempo, särskilt under skift, natt- och helgarbete, vilket begränsar möjligheterna till avlastning och försvårar tidig nedtrappning vid konflikter. Personalen kan behöva fatta snabba beslut utan stöd, särskilt vid ensamarbete på avskilda enheter.Närkontakt och fysisk miljö
Injektioner, tvångsvård och omvårdnadsmoment kräver nära fysisk kontakt. Patientrum och behandlingsrum är ofta trånga, begränsade utrymmen utan snabba utrymningsvägar eller larmmöjligheter om inte tekniska system finns på plats.Tillgänglighet av potentiella vapen
Sprutor, skalpeller och annan medicinsk utrustning finns lättillgängliga. I psykiatriska eller beroendevårdsmiljöer kan även patienter ha egna vassa föremål eller improviserade vapen.Bristande rutiner och säkerhetskultur
Om organisationen saknar tydliga riktlinjer för incidentrapportering, träning i nedtrappning och systematisk uppföljning, kan personalen uppleva att våld är något man förväntas tåla – vilket i sin tur minskar benägenheten att anmäla eller agera förebyggande.Stigande patient- och anhörigkrav
Långa väntetider, brist på resurser och ökade krav på snabb vård leder ofta till frustration hos patienter och anhöriga, vilket kan eskalera till hot eller våld om de upplever att deras behov inte tillgodoses.
Tillsammans skapar dessa faktorer en komplex utmaning som kräver ett systematiskt, tvärfunktionellt förebyggande arbete – från riskbedömning och tekniska säkerhetslösningar till regelbunden utbildning och en stark rapporteringskultur.
Ekonomiska konsekvenser av incidenter
En genomsnittlig sjukfrånvarodag kostar arbetsgivaren cirka 2 000 – 2 500 SEK i lön och sociala avgifter (Healthylane by Certico).
Om en incident leder till 10 sjukdagar blir de direkta kostnaderna över 19 900 SEK per drabbad medarbetare (Healthylane by Certico).
Långvariga eller upprepade incidenter kan driva upp kostnaderna till hundratusentals kronor, när ersättare, övertid, rekrytering och produktionsbortfall räknas in (Suntarbetsliv).
Varje incident innebär alltså en stor ekonomisk börda – utöver det mänskliga lidandet för den utsatta.
Så förebygger och hanterar ni hot och våld inom vård och omsorg
1. Riskbedömning och kartläggning
Återkommande arbete: Genomför regelbundna riskanalyser på varje avdelning för att identifiera och förebygga hot- och våldssituationer.
Metodik: Använd både kvantitativa (incidentstatistik) och kvalitativa (intervjuer) metoder.
2. Tydliga rutiner och rapportering
Incidentrapportering: Bör vara enkel och digital, med korta och tydligt strukturerade länkar som gör det lätt att följa upp, återkoppla och analysera händelser.
Rapportstruktur: Vem, vad, när, var och hur – följ upp varje anmälan i månatliga möten.
Uppföljning: Återkoppling till personal om åtgärder och utfall.
3. Utbildning och träning
Digital utbildning om att förebygga hot och våld: Verksamhetsanpassad, interaktiv och scenariobaserad för flexibelt lärande.
Seminarier och workshops: Diskussion, teori och tillämpning med hjälp av sakkunniga inom psykologi och säkerhet.
Rollspel och praktiska övningar: Simulerade händelser används för att träna agerande, samarbete och kommunikation vid hot- och våldssituationer.
4. Teknisk säkerhet
Larmsystem och trygghetsknappar: I patientrum, behandlingsrum och avvikelseutrymmen.
Övervakning och passagekontroll: Kameraövervakning i riskzoner, kodlås.
5. Stöd och eftervård
Krisstöd: Psykologiskt stöd omgående efter incident.
Medicinsk uppföljning: Läkarundersökning och dokumentation.
Arbetshälsoservice: Samtal och rehabiliteringsplanering.
Lagar, riktlinjer och ansvar
Arbetsmiljölagen (AML):
Kräver systematiskt arbetsmiljöarbete med riskbedömningar.
Patientsäkerhetslagen: Vårdgivare ansvarar för trygghet och säkerhet för både patienter och personal.
Socialstyrelsens riktlinjer: Specifika rekommendationer för våldsprevention inom hälso- och sjukvård.
Ansvarsfördelning: Klargör roller för ledning, avdelningschef, skyddsombud och HR.
Hur Tesus kan hjälpa –utbildningar för en säkrare och tryggare arbetsmiljö inom vården
Lär er bemöta, motverka och förebygga hot, våld och otillåten påverkan inom vården.
Tesus erbjuder utbildningar för olika verksamheter inom vård och omsorg. De är framtagna av några av Sveriges ledande experter inom konflikthantering, trygghet och säkerhet i nära samarbete med erfaren vårdpersonal.
-
![Filmsekvens ur utbildningen förebygg hot och våld inom vård och omsorg]()
Förebygg hot och våld inom vård och omsorg
En utbildning som skapats i nära samarbete med erfarna medarbetare i olika roller inom vården. Utbildningen är cirka 60 minuter lång och används bland annat av Praktikertjänst, Capio och Achima Care.
-
![Filmsekvens ur utbildningen hot och våld inom äldreomsorg]()
Hot och våld inom äldreomsorg och särskilt boende
En utbildning skräddarsydd för situationer som kan uppstå inom äldreomsorg och särskilt boende. Utbildningen är framtagen i samarbete med flera kommunala verksamheter och är cirka 75 minuter lång.
-
![Filmsekvens ur utbildningen förebygg hot och våld inom psykiatrin]()
Förebygg hot och våld inom psykiatrin
En utbildning anpassad till den psykiatriska vårdens behov och utmaningar. Utbildningen är framtagen i samarbete med Akademiska sjukhuset och är cirka 3,5 timmar lång. Utbildningen riktar sig till både medarbetare och chefer.
-
![Anpassad utbildning efter din organisations behov]()
Skräddasy en utbildning
Skapa igenkänning och bygg förtroende med en skräddarsydd utbildning. Vi hjälper er att ta fram en digital utbildning som är anpassad efter just er organisation – med exempel och berättelser från era medarbetare.
Lyft fram goda förebilder och lösningar.
Fånga upp tyst kunskap från organisationen.
Visa vad era värderingar och policys innebär i praktiken.
Vad säger våra kunder
-
![Emelie Eriksson, HR-partner på HSB Stockholm]()
“Vi har märkt en ökad medvetenhet om hur man bäst hanterar hotfulla situationer. Jag hör också att många blivit bättre på att förstå andras perspektiv i konfliktsituationer och hur olika personer kan uppfatta en situation på olika sätt. Den här insikten hjälper oss att förstå vilken roll vi själva har i att lugna ner svåra situationer och göra dem mer hanterbara.”
– Emelie Eriksson, HR-partner på HSB Stockholm
-
![]()
"Den kanske mest påtagliga effekten är att tryggheten har ökat – både upplevd och faktisk. Personal upplever att de nu känner sig tryggare i att bemöta både elever och vårdnadshavare i affekt, då man har klätt sig med mer kunskap. Samtidigt finns en trygghet i att kollegorna också har samma grundkunskap, vilket stärker den organisatoriska förmågan ."
– Faith Tuncer, säkerhetssamordnare, Östersunds kommun
-
![Nathalie Brantfalk, Safety & Security Manager, Scandic Sweden]()
"Vi är jättenöjda! Mest nöjd är jag med att den togs emot så bra. Medarbetarna tycker verkligen att det är en bra utbildning. De får med sig saker som de kan använda i vardagen på sin arbetsplats. Den är jättebra för vår verksamhet och träffade mitt i prick. "
– Nathalie Brantfalk, Safety & Security Manager, Scandic Sweden
-
![Eric dos Santos, säkerhetssamordnare Stockholm stads idrottsförvaltning]()
"Vi har inga sjukskrivningar på grund av otrygghet eller incidenter med hot eller våld. Utbildningen skapar en större trygghet och minskar rädslan bland medarbetarna. Alla har fått en uppfattning om att vi kan och förstår mer."
– Eric dos Santos, säkerhetssamordnare Stockholm stads idrottsförvaltning
-
![Johanna Gunnarsson, säkerhetssamordnare i Växjö kommun]()
"Chefer och andra som bett om hjälp med riskanalyser och åtgärdsplaner är jättetacksamma att den finns som stöd. Ibland är området hot och våld svårt att ta i som chef. Som chef kan man vara osäker på hur man ska prata om det, och då finns det en risk att man undviker att beröra det. Nu får de hjälp och det uppskattas."
– Johanna Gunnarsson, säkerhetssamordnare i Växjö kommun
-
![Porträtt Daniel Persson]()
“Utbildningarna har fått mycket positiv respons från våra medarbetare. Det är en möjlighet att få ta sig tid att reflektera och ta del av hur andra gör och tänker. Det här behövs regelbundet. Vi har blivit duktiga på att kunna läsa en situation, förstå kontexten – och inte bara fokusera på den egna åtgärden."
– Daniel Persson, avdelningschef och Kristine Fornander, enhetschef vid Livsmedelskontrollen, Stockholm stad
-
![Lina Wickberg, säkerhetssamordnare på Hägersten-Älvsjö stadsdelsförvaltning]()
"Den största effekten är att den upplevda tryggheten har ökat [...] Tidigare blev jag som säkerhetssamordnare ofta involverad i händelser efteråt, när de redan hade inträffat. Nu blir jag kontaktad innan, för att man befarar att något skulle kunna ske."
– Lina Wickberg, säkerhetssamordnare på Hägersten-Älvsjö stadsdelsförvaltning
