Kostnader för hot och våld på arbetsplatsen

Produktionsbortfall och ineffektivitet: När en eller flera medarbetare är frånvarande till följd av en incident minskar den totala produktionen. Andra anställda måste kanske omfördela sin tid för att täcka upp, vilket kan innebära att vissa arbetsuppgifter inte utförs i tid eller alls. Frånvaro kostar oftast mer än enbart sjuklönen, eftersom man även förlorar den arbetsinsats som den frånvarande skulle ha bidragit med. I praktiken kan produktionsbortfallet motsvara åtminstone den frånvarandes lönekostnad, och ofta mer – särskilt om övertid måste utbetalas till kollegor eller om en vikarie arbetar mindre effektivt initialt. Även om inga medarbetare formellt är sjukskrivna kan en traumatisk händelse leda till att personalen är på plats men arbetar under sin vanliga kapacitet på grund av stress eller oro. Till exempel har man inom sjukvården sett att personal som oroar sig efter en våldshändelse riskerar att göra fler misstag och därmed försämra produktiviteten och kvaliteten. Alla dessa störningar i verksamheten innebär på sikt stora kostnader, trots att de är svåra att mäta exakt vid varje enskild händelse.

Försämrad arbetsmiljö och ökad frånvaro: Hot och våld leder inte bara till sjukfrånvaro för direkt drabbade, utan kan skapa en generell känsla av otrygghet på arbetsplatsen. Moralen hos medarbetarna kan sjunka och stressnivån öka. Om de anställda känner att arbetsgivaren inte kan skydda dem eller ge stöd efter en incident, kan förtroendet gentemot arbetsgivaren skadas. Det i sin tur kan leda till ytterligare sjukskrivningar eller utbrändhet bland kollegor som indirekt påverkas av händelsen. En studie pekar på att kollegor till en sjukskriven ofta får en högre arbetsbelastning och kan drabbas av stressrelaterad ohälsa själva. Detta fenomen skapar en kedjeeffekt: en våldshändelse kan alltså sätta igång en spiral där flera anställda successivt mår sämre eller slutar, om inget görs åt arbetsmiljön. Indirekt kan detta leda till ökad personalomsättning även utanför det enskilda fallet, med tillhörande kostnader som tidigare nämnts. Att bryta en sådan negativ spiral kan kräva extra insatser, såsom arbetsmiljökonsulter, psykologstöd eller organisatoriska förändringar – åtgärder som ofta innebär svårmätbara, men betydande kostnader.

Ryktesskador och förlorade möjligheter: En allvarlig incident, särskilt om den blir känd utanför organisationen, kan skada arbetsgivarens rykte. Företaget kan uppfattas som en otrygg arbetsplats, vilket försvårar framtida rekrytering av talanger. Det kan också påverka relationen till kunder och klienter – till exempel kan en verksamhet som drabbats av våld få färre besökare om allmänheten uppfattar miljön som farlig. Att reparera ett skadat rykte kan kräva insatser som PR-kampanjer eller imagehöjande åtgärder, vilka i sig medför kostnader. Internationella undersökningar visar att arbetsplatser med dåligt rykte gällande säkerhet tvingas lägga betydande summor på att marknadsföra sig som attraktiva arbetsgivare (t.ex. via employer branding) och ibland betala högre löner för att kompensera för den upplevda risken. Allt detta är indirekta kostnader som urholkar lönsamheten över tid.

Sammanlagd samhällsekonomisk belastning: Om man betraktar helheten kan kostnaderna för arbetsplatsvåld summeras till mycket stora belopp på samhällsnivå. Arbetsmiljöverket påpekar att arbetsgivare enligt lag måste vidta åtgärder för att förebygga hot och våld, och att underlåtenhet kan bli "mycket kostsamt". Internationellt har uppskattningar gjorts för att kvantifiera alla direkta och indirekta kostnader tillsammans. Den amerikanska myndigheten NIOSH (National Institute for Occupational Safety and Health) estimerar att arbetsplatsvåld kostar ekonomin cirka 121 miljarder USD per år (motsvarande drygt 1 300 miljarder kronor). En annan analys anger den ”genomsnittliga årliga totalkostnaden” för arbetsplatsvåldsincidenter till omkring 130 miljarder USD. Siffrorna inkluderar produktionsbortfall, vårdkostnader, rättsprocesser, säkerhetsåtgärder och andra följdeffekter. Även om dessa belopp är globala och svåra att direkt överföra till svenska förhållanden, understryker de hur stora de indirekta konsekvenserna av hot och våld kan bli när man räknar ihop allt.